Redan när jag var ganska så liten så visste jag att jag skulle bli skådis...jag var HELT övertygad om detta och just då fanns det inget annat alternativ....(jag skulle även bli rökare och lesbisk men det är en annan historia)...och om någon stackare föreslog andra vägar att gå än just att bli skådis blev jag arg som ett bi och blev ännu mer övertygad angående mitt framtida yrke. Jag gjorde inte särskilt mycket för att lyckas i min karriär...jag spelade lite skolpjäser och tyckte att min insats i fyran som snövit kunde räcka för att nå till scenskolan...typ. När jag tillslut flyttade långt hemifrån för att pröva på att gå lite djupare i skådespeleriet så tröttnade jag ungefär samtidigt som jag hade packat upp flyttkartongerna. Jag upptäckte att det var helt vansinnigt svårt att gå in i en roll då man som 19-åring inte hade en aning vem man själv var och mitt intresse svalnade....
….jag funderar ofta på det här med karriärvalet...i mitt huvud är jag fortfarande 10 år när det kommer till detta och så kommer det nog förbli. Jag kommer sitta på hemmet i 90-års åldern och fundera på vad jag ska bli när jag blir stor...och jag tror inte det går att göra så mkt åt det. Det är sån jag är liksom...nöjer mig inte i första taget....
….jag får ofta höra att jag tillslut kommer lära mig att inte ha känslorna utanpå kroppen...att jag kommer vänja mig vid att jobba 8-17....att jag kommer vääänja mig vid rutiner och agera som en f****ng robot....men jag är inte så säker på att jag vill det....för då kommer jag vissna...ganska så snabbt....
….i två år har jag läst på universitetet med tre terminer kvar...sen är jag en lärare....en lärare som jag tror kommer visa sina elever väldigt mycket kärlek.... som vill lära vad livet är....en lärare som uppmuntrar till känslor och kan visa att skolan inte bara vill förmedla kunskap utan även att du växer som en människa....Skitviktigt....
….så där kommer jag att vara....mitt bland alla ungar...och peppa och finnas och skratta och leda dem....(och kanske lära ut lite svenska med...men det lär de sig nog på vägen...)
….så det blir nog min karriär en stund i livet....men när jag tröttnar gör jag något nytt... för i min bok är livet SÅ kort och inte tusan tänker jag sitta och bli bitter i en soffa i något personalrum någonstans medan jag dricker halvljummet kaffe med torr bulle och himlar med ögonen åt elever...JUST för att man tröttnat på sitt jobb. PUNKT!!!


GÖRT....för tusan!

Idag är det fredag och det ska firas med både det ena och det andra....hoppas ni får en mysig kväll!!

Hej hej!